Min längtan till Israel och mina vänner runt omkring i landet är så stor och stark att jag gråter varje gång jag lyssnar på en israelisk låt jag tycker mycket om. Jag är just nu hos min storasyster som bor utanför Stenungsund och hon är tillsammans med en marockan som precis som jag älskar låten Imini som sjungs av den idag avlidne Ofra Haza. Ofra Haza var en helt otroligt yemenitisk judinna som bodde i Israel. Hennes röst är så stark och så full av känslor att tårarna med ens rullar nerför kinderna så fort låten startats upp. Jag saknar mina underbara vänner så otroligt mycket. Jag önskar att jag hade ord att förklara hur det känns. Jag kan knappt hålla ut till augusti då jag själv sitter på planet till Israel. Jag lyckades mitt i denna eufori skapa en ilska då jag satt och läste Jonathan Lemans krönika:

Sahlins sossar lierar sig med extremister:http://www.expressen.se/debatt/1.1199240

Det var inte svårt att låta ilskan ta över redan efter några rader. Jonathan hade varit på en konferens på Palmecentret som vad jag förstod skulle ha handlat om fred men det slutade med att den handlade om hur många punkter de inbjudna talarna kunde rada upp mot Israels existens. HÄR PRATAR VI OM PALMECENTRET!! Detta center finns för att medverka till fred och skapa den här typen av diskussioner och konferenser. Så vad jag inte kan förstå är varför man bjuder in talare som går ut helt öppet med att vara mot Israels existens och dess invånare som är israeliska medborgare. Jag har bott i detta fantastiska land i 1 år och jag har umgåtts med såväl israeler som araber som beduiner. Jag kan inte säga att jag vet att det kan funka med en tvåstatslösning men jag tycker att det är en bättre lösning än en enstatslösning. I en tvåtstatslösning är även palestinierna inräknade så att de ska få sin egna stat. Jag tycker att det är sanslöst respektlöst att bjudan in talare till en fredens hus och fredens konferens som är uttalat emot Israel och dess existens. Jag kan förstå den ilska som finns i världen mot detta vackra land men det hjälper inte att vara emot dess existens det inbjuder inte till en lösning och det skapar bara mer ilska och frustration hos båda parter. Plus att jag kan inte för mitt liv förstå varför svenska politiker tar ställning mot Israel och dess existens när de själva inte ens varit i landet och talat med politikerna från båda sidor. Det är helt sanslöst. Det är inte första gången det händer och det kan inte nog uttryckas med ordet frustration hos mig. Jag är så satans trött på alla dessa svenskar som tror att de vet och säger att det de säger är sanningen om hur det är när de inte ens satt sin fot där. Varför gör de detta om och om och om igen? Det retar upp mig nåt som in i norden. Jag gör aldrig så om andra länder. Jag kan t.ex. inte sitta och säga att jag vet hur Palestinerna har det eller hur deras önskade stat fungerar idag, just av den anledningen att jag inte bor där och jag har inte heller satt min fot där plus att jag har inte talat med tillräckligt många palestiner för att kunna lägga min näsa i blör.