Yes, det är helt rätt! Telefonflörten fortsätter. Jag funderade under dagen hur och vart den här flörten skall leda till. Och jag kunde inte låta bli att fantisera. Jag fantiserade om denna mystiska mans utseende och hur han är utanför telefonen, med andra ord på ”riktigt”. Jag fantiserade, precis som många andra tjejer skulle gjort (tror jag i alla fall, jag är inte helt med på det här tjejiga sättet att tänka men ibland tar jag mig till den nivån) om hur ett förhållande mellan honom och mig skulle se ut. Jag såg framför mig hur kul vi skulle ha och hur mycket han fick mig att skratta men samtidigt att vi skrek en del på varandra för att vi båda har hett temperament men att vi på sätt och vis hittat ett bra sätt att skrika på varandra och att vi sedan skrattar efteråt åt den ”fajt” vi precis haft och hur vi betett oss. (Det här var väl ändå ganska tjejigt, va?) Anyhow, efter en stund avbröts mina tankar med att en kund ringde och den mystiska mannen försvann lika snabbt ur huvudet som han tog sig in där. Men, rätt vad det var så ringde han och då snurrade tankarna som aldrig förr men nu med fokus på hans utseende. Jag kan inte för mitt liv föreställa mig hur den här människan ser ut. Det jag vet genom att jag frågat ut honom är att han är ca 1,90 lång och att han inte har krulligt hår men desto mer lockigt men att han nu har det rakat pga torr hårbotten- tack för den upplysningen Mystery Man. Hmmm…. vad vet jag mer? Jo, han sa att han inte tränar längre men att han brukade träna en hel del och att han nu helt satsar på jobbet istället ( och jag som trodde att det fanns ett mellanting där man går till jobbet på dagarna och sedan till träningen 1 eller 2 ggr men ack så fel jag hade). Jag vet även att han har lätt att gå upp i vikt och att han försöker äta hälsosamt och att han anser sig vara slank men inte särskilt muskulös.

Och ändå får jag inte upp ngn bild i huvudet.

Ok, nånting får jag upp i huvudet. Jag ser en lång kille med blåa arbetsbyxor och en t-shirt med det företagets namn på som han jobbar för. Jag ser inte hur han ser ut i ansiktet men jag ser att han skrattar mycket och att han alltid får alla andra runt honom att både le och skratta och om någon av de känner en enda uns av att det skulle vara en jobbig dag så får han den personen att känna att den dagen kommer vara helt ok. Han vänder det dåliga till något bra.

Jag kan erkänna att jag gett honom mitt privata mobilnummer. Jag vet inte om det var bra eller inte. Det återstår att se. Det är bättre att leva lite edgy än att aldrig ha levt fullt ut. Och jag har fått för mig att det är det jag gör just nu när jag busade till det genom att ge honom mitt telenummer. Egentligen så gav jag det inte till honom. Vi snackade vid första tillfället idag om bl.a. allergier och att han har pollenallergi och hur hans medicin får honom att känna sig och jag förklarade varför det var så och vad det är som framkallar de symptomen och sa att jag också upplevt det med en pollenmedicin jag tog för några år sedan men att jag bytte till en annan medicin och att jag nu inte får den typen av biverkningar. Jag kunde inte komma på just då i den stunden när vi pratade vad den medicinen heter. Och jag har ju hans mobilnummer med tanke på att han är en av mina kunder på jobbet så jag skickade ett sms med namnet på medicinen- så, med andra ord har han nu mitt mobilnummer vilket han redan använt 2 ggr. Första gången hann jag inte svara, andra gången svarade jag och vi pratade hela vägen från mitt jobb tills att jag kom fram till min lägenhet.

Det som är riktigt fascinerande just nu är att han har svårt att bärga sig från att träffa mig för att han är sanslöst nyfiken på hur jag ser ut. Han sa säkert 3 ggr idag att vi måste organisera en träff så att vi kan få se hur vi ser ut. Jag retade honom för det och sa att: -Jaha, så då ska vi bara sitta där och titta på varandra…..? Han skojade och sa att ja så är fallet. Jag kommenterade det och sa: – Jag som hade planerat att sitta och titta på väggen, eller nej egentligen borde det vara mer intressant att stirra upp i taket eller nej egentligen är det nog 50/50. Sen var han seriös igen och sa att vi verkligen borde styra upp det här så att han får se hur jag se ut. Och jag måste säga att han har flörtat med mig idag vid ett flertal tillfällen och gett mig en hel del komplimanger. Under tiden jag åkte bussen hem så hade vi utfrågning av varandra. Det var nog mest jag som fick frågor för att jag märkte hur kul han tyckte att det var att lära känna mig genom frågorna. Och jag blev mer och mer nyfiken på vem han egentligen är. Det grymma är att jag verkar inte tröttna på att prata med honom. Jag saknar redan att prata med honom. Det är så sanslöst underhållande både intellektuellt och humoristiskt sett. jag känner mig redan uppslukad av honom och det är skumt för att jag borde egentligen fundera på hur det ska gå med att byta min lägenhet pga jag idag haft 2 olika par som varit och tittat på min lägenhet. Men, det gör jag inte. Jag funderar fortfarande på The Mystery Man. Men nu känner jag hur ögonen mina börjar säcka ihop vilket betyder att det är dags att knyta ihop säcken och ta sig en slafen gut!!